Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Informella mekanismer bakom ojämställdhet

Nyhet: 2018-09-11

I Sverige finns inga formella hinder kvar för jämställdhet mellan könen. Ändå kommer det att ta 187 år till full jämställdhet. I boken Jag har aldrig märkt att kön har haft någon betydelse, sätter Nanna Gillberg ljuset på de informella mekanismer som gör att jämställdheten låter vänta på sig.

– Med nuvarande takt beräknas samhället bli jämställt år 2205. Trots att formella hinder är borttagna, finns informella mekanismer kvar som gör att alla, både kvinnor och män, återskapar ojämställdhet varje dag. Det vill jag synliggöra i den här boken, säger Nanna Gillberg, forskare på Gothenburg Research Institute, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

I boken beskriver hon en grundläggande struktur i samhället där män och manlighet värderas högre, samt att kvinnor får en avvikarroll i nästan alla sammanhang; det är män som är normen. Utifrån den här strukturen uppstår informella mekanismer som skapar ojämlikhet. En mekanism är att både män och kvinnor tenderar att välja män till olika sammanhang i högre utsträckning än vad de väljer kvinnor. Det här kallar hon informell kvotering.

Informell kvotering

– Både kvinnor och män har lättare att se kompetens hos män. Ett argument emot kvotering är att kompetens ska styra, inte kön. Men det finns många studier som visar är att det redan pågår en informell kvotering av män som inte grundar sig i kompetens, säger Nanna Gillberg.

I en sådan studie som refereras i boken undersöktes om kön spelade roll vid rekrytering av nya forskare. En påhittad ansökan till en tjänst som ”lab manager” skickades ut i två versioner med den enda skillnaden att den sökande i den ena presenterades som John och i den andra som Jennifer. Ansökningarna skickades till 127 professorer (63 fick John, 64 fick Jennifer) som ombads att bedöma den sökandes kompetens, anställningsbarhet, vilken lön som kunde vara rimlig och vilket mentorskap som den sökande borde få. Resultatet var att både manliga och kvinnliga professorer bedömde John som mer kompetent och att han förtjänade högre lön och mer mentorskap än Jennifer.

– Att kvotera in kvinnor kan därmed ses som ett sätt att väga upp den informella kvoteringen av män som redan pågår. Kvinnor har en generellt högre utbildningsnivå än män, ändå är representationen av kvinnor dålig på ledande positioner. Det betyder att kompetens inte alls styr rekryteringar. Så argumentet att kompetens ska styra kan lika gärna vara ett argument för kvotering av kvinnor, säger Nanna Gillberg.

Högt pris

Att kompetens i högre utsträckning tillskrivs män gör att priset att uppfattas som kompetent för en kvinna kan bli högt. I boken ges ett exempel från en studie där två grupper ekonomistudenter fick läsa en berättelse om en fiktiv entreprenör. I den ena gruppens text hette personen Heidi, i den andra Howard. Grupperna hade att bedöma kompetens, hur gärna de ville ha personen som chef, samt om de kunde tänka sig att ta en öl med personen. Både Howard och Heidi uppfattades som kompetenta, men medan studenterna gärna både hade tagit en öl med och haft Howard som chef, fick Heidi inte samma godkännande. Hon beskrevs istället som osympatisk och självisk.

– Man kan alltså som kvinna bli sedd som en bra entreprenör, men det görs på bekostnad av hur ens person uppfattas. Att ses som ledare görs på bekostnad av att ses som en ”riktig” kvinna, säger Nanna Gillberg.

En annan informell mekanism som skapar ojämställdhet är vad Nanna Gillberg kallar könsbundna förväntningsstrukturer. Det handlar om att alla införlivar samhällets förväntningar som bygger på stereotypa uppfattningar om kön. Män förväntar sig därför till exempel högre lön och bättre karriärutveckling än vad kvinnor gör.

Att kvotera in kvinnor kan därmed ses som ett sätt att väga upp den informella kvoteringen av män som redan pågår.– Chefer förhåller sig till mäns högre förväntningar vilket gör det mer obekvämt och socialt svårare att neka en man vad det antas att han förväntar sig. Det här är en anledning till att det omgående är löneskillnader mellan nyutexaminerade kvinnor och män. Flera studier visar att personer med samma cv och meriter anses vara värda olika hög lön beroende på om det är ett mansnamn eller kvinnonamn på ansökan, säger Nanna Gillberg.

I boken vill Nanna Gillberg ge exempel på situationer som människor kan känna igen sig i och peka på studier som visar hur informella mekanismer fungerar. Hon menar att det är viktigt att förstå att handlingar som skapar ojämställdhet ofta görs helt omedvetet och att både män och kvinnor är delaktiga

– Jag tror att det enda man kan göra är att prata och medvetandegöra, och att göra det på ett sätt så att människor inte känner att det egna livet är attackerat och hamnar på defensiven. Ett sätt är att påpeka att det handlar om strukturer som går långt tillbaka och inte om att enskilda individer stiger upp på morgonen och tänker att i dag ska jag förtrycka någon, säger Nanna Gillberg.

Boken Jag har aldrig märkt att kön har haft någon betydelse är utgiven på Studentlitteratur 2018.

Kontakt:

Nanna Gillberg, 0739-302016, nanna.gillberg@gu.se

 

AV:

Artikeln publicerades först på: gri.handels.gu.se

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2018-01-09
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?