Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Corona-virusets inverkan på banksektorn

Nyhet: 2020-03-25

Som en direkt effekt av viruset har världens aktiemarknader rasat, ett stort antal länder har stängt sina gränser med stora effekter på resande och handel. De ekonomiska effekterna av dessa händelser är fortfarande oklara men alltfler höjer nu rösten och varnar för massuppsägningar, lågkonjunktur och till och med långvarig ekonomisk depression. För att stävja den negativa inverkan på ekonomin har många av världens länder presenterat omfattande åtgärdspaket, där en del av åtgärderna kommer att kanaliseras genom bankerna. 

Viktor Elliot forskar om styrning och reglering av banker på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Han delar här med sig av sina kunskaper om vilka myndigheter som är involverade i arbetet, några av de åtgärder som gjorts samt vilka insatser som genomförs för att skydda det finansiella systemet. I texten beskrivs svenska förhållanden, men på grund av Sveriges stora beroende av omvärlden görs också några nedslag i andra länder.

Många myndigheter är involverade

För att förstå arbetsprocessen i det krisarbete som nu pågår är det värt att inleda med en kort beskrivning av de nationella och internationella myndigheter och organisationer som på olika sätt har en roll att spela för att värna den finansiella stabiliteten. På internationell nivå är det särskilt Financial Stability Board (FSB) och Baselkommittén som är viktiga spelare. De har ett övergripande internationellt ansvar för den globala finansiella stabiliteten och fungerar som samverkande organ för att koordinera arbetet och tillse minsta möjliga inverkan på den finansiella stabiliteten. Hittills har såväl Baselkommittén som FSB egentligen bara uttryckt sitt stöd för de åtgärder som nu genomförs och precis som de allra flesta andra organisationer och myndigheter med ansvar för finansiellt tillsynsarbete och finansiell stabilitet så ställer de in många av årets planerade aktiviteter för att ge banker och finansiella företag utrymme att fokusera på den operativa verksamheten.

På EU-nivå är det i huvudsak Europeiska Centralbanken (ECB) och de så kallade ESO:erna – European Banking Authority (EBA), European Securities and Markets Authority (ESMA) och European Insurance and Occupational Pension Authority (EIOPA) – som har ett övergripande ansvar för den finansiella stabiliteten. Det är viktigt att poängtera att det idag finns omfattande mekanismer inom det Europeiska samarbetet som är till för att värna den finansiella stabiliteten i en krissituation och flera av dessa mekanismer kan komma att tas i anspråk under de närmaste veckorna. ECB har redan presenterat två mycket omfattande stödpaket, den 12/3 beslutades om ett stödköpsprogram där ECB kommer att tillföra likviditet till marknaden via köp av obligationer till ett värde av €120 miljarder, och den 18/3 utökades detta med ett så kallat ”Pandemic Emergency Purchase Program” (PEPP) om €750 miljarder. Ytterligare åtgärder är att vänta på europeisk nivå, samtidigt som de nationella åtgärderna kommer att fortsätta.

I Sverige koordineras arbetet kring den finansiella stabiliteten genom Stabilitetsrådet, där Finansdepartementet, Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden träffas och diskuterar den finansiella stabiliteten. Stabilitetsrådet är inget beslutande organ utan verkar för samverkan mellan myndigheterna som fattar beslut delvis baserat på vad som diskuterats i stabilitetsrådet.

Utöver direkta åtgärder för att främja finansiell stabilitet har den svenska regeringen fram till 23 mars 2020 bland annat presenterat förslag till:

• Utökade låne- och garantimöjligheter för små och medelstora företag där Almi Företagspartner får ett kapitaltillskott om tre miljarder kronor, Svensk Exportkredits låneram ökas från 125 till 200 miljarder och Exportkreditnämnden kommer att fatta beslut om kreditgarantier som gör det enklare för företag att låna.

• Riktade åtgärder för flygbranschen (fem miljarder i kreditgarantier) och kultur och idrott (en miljard).

• Karensavdraget är slopat 11 mars till 31 maj 2020.

• Regeringen har föreslagit att staten tar hela kostnaden för sjuklönen under april och maj och att likviditet tillskjuts via skattekontot genom att företag ges anstånd med att betala arbetsgivaravgifter, preliminärskatt på lön och mervärdesskatt (moms).

• Ett nytt system för korttidspermittering där staten tar tre fjärdedelar av kostnaden.

• Extra tillskott till berörda myndigheter.

Att tillföra likviditet till banksektorn

Riksbanken presenterade den 13 mars 2020 ett program som successivt kommer att tillföra ett utökat låneutrymme för företag som drabbas av problem i samband med Corona. Programmet omfattar totalt 500 miljarder kronor som erbjuds banker som är så kallade penningpolitiska motparter (en lista över vilka dessa 22 banker är finns på Riksbankens webbplats. Bankerna erbjuds inom programmet att låna från Riksbanken till reporäntan (just nu 0%) och måste sedan kunna visa att pengarna använts för lån till företag, om pengarna används för andra ändamål utgår straffavgift. Det är upp till bankerna att bedöma vilka företag som ska erbjudas lån inom programmet och även vilka villkor som gäller (ränta, löptid, säkerheter etc.). Bankerna måste ansöka om tillgång till programmet två dagar innan auktionen och vid det första tillfället den 20/3 fanns ett utrymme om 100 miljarder, fem banker inkom med anbud till ett värde av 60 miljarder. Lånens löptid är två år.

Riksbanken har, eller kommer att, genomföra ett antal åtgärder såsom att, likt ECB, utöka stödköpen av värdepapper med upp till 300 miljarder kronor under 2020. I praktiken innebär detta att Riksbanken exempelvis köper säkerställda obligationer och andra värdepapper (här gör Riksbanken också som ECB och minskar kraven på vilka säkerheter som godkänns för stödköp). De har också sänkt utlåningsräntan över natten till bankerna från 0,75 % till 0,20 % över reporäntan och ger bankerna möjlighet att låna obegränsat med pengar mot säkerhet på tre månader till en ränta på 0,20 % över reporäntan. Slutligen har de ingått ett swap-avtal med Federal Reserve i USA för att säkerställa tillgången till US-dollar i Sverige.

Utöver Riksbankens åtgärder har även Finansinspektionen kommunicerat att de i linje med European Banking Authority:s rekommendationer tillåter banker att understiga den så kallade LCR-kvoten. Sedan finanskrisen har det införts striktare krav på bankernas likviditetsriskhantering vilket i praktiken innebär att banker måste hålla en portfölj av likvida tillgångar (såsom statsobligationer). Förenklat ska portföljen vara tillräckligt stor för att täcka ett större utflöde av pengar under en period av 30 dagar. Genom att tillåta bankerna att underskrida LCR-kvoten kan bankerna nu alltså, vid behov, sälja dessa tillgångar för att tillse att de har tillräckligt med likvida medel för att exempelvis täcka ökade uttag från sparkonton eller att företag i ökad utsträckning utnyttjar kreditlinor hos bankerna.

Analys

Sammantaget innebär dessa åtgärder att myndigheterna agerar kraftfullt för att det finansiella systemet inte ska hamna i likviditetssvårigheter. Inget tyder hittills på att vi ser några större likviditetsproblem hos bankerna och det finansiella systemet fungerar väl. Samtidigt är sannolikt inte det stora problemet likviditet utan snarare förlorade intäkter och intjäningsförmåga hos privat- och företagskunder i bankerna.

Minskade kapitalkrav

Banker har i förhållande till andra företag ett väldigt litet eget kapital. Det egna kapitalet är skillnaden mellan ett företags tillgångar (såsom maskiner, lager, kassa etc.) och skulder (banklån, leverantörsskulder, obligationer etc.). Vid start av ett företag investeras ett aktiekapital (från och med den 1/1-2020 är detta minst 25 000kr), vilket också är företagets egna kapital, eller en skuld från företaget till ägaren. När företaget gör vinst kan denna antingen delas ut till ägarna eller återinvesteras i företaget. Om den återinvesteras så växer det egna kapitalet. I en bank är den främsta tillgången utlåning till företag och privatpersoner och den främsta skulden är inlåning. Det egna kapitalet fungerar som en krockkudde om företaget får problem. I en bank kan detta ta sig uttryck genom att en eller flera låntagare inte kan betala tillbaka på sina lån och därmed skrivs tillgången ned vilket måste korrigeras med motsvarande nedskrivning på skuldsidan vilket ofta då drabbar det egna kapitalet.

Sedan den globala finanskrisen har kraven på banker att hålla mer eget kapital ökat betydligt, man vill helt enkelt att bankerna ska ha en större krockkudde. Det är dock inte ”vanligt” eget kapital som reglerna riktar in sig på utan så kallat riskviktat kapital. Riskviktningen går i teorin till så att om banken väljer mellan att låna ut pengar till två kunder, en med hög risk och en med låg risk, så måste banken sätta av mer eget kapital för högriskkunden än för lågriskkunden. Eftersom det egna kapitalet anses ”dyrt” så kommer därmed också högriskkunden att få betala en högre ränta.

Grundkravet på bankerna är att de ska hålla 8 % i riskviktat kapital. Detta krav har funnits sedan Basel I infördes 1988 men har utvecklats betydligt sedan dess. Med Basel III som genomfördes i spåren av finanskrisen infördes också ett antal ”buffertar”, vilka innebär ett tillägg till minimikravet om 8 %. Finansinspektionen, har som en direkt åtgärd i relation till Corona-krisen valt att sänka en av dessa buffertar, den så kallade kontracykliska bufferten, från maxvärdet 2,5 % till 0 %. Även detta är en åtgärd som ligger i linje med EBA:s rekommendationer och innebär i praktiken två saker för bankerna. Den första är att de ges utrymme för mer omfattande kreditförluster utan att banken riskerar att få ett, enligt regleraren, för lågt eget kapital och det andra är att de i teorin bör kunna sänka sina priser (eftersom ny utlåning de facto kräver mindre eget kapital).

Analys

Myndigheterna använder de verktyg som togs fram efter finanskrisen och för vissa banker kan detta innebära en lättnad. Samtidigt innebär denna åtgärd sannolikt inte att bankerna kommer att kunna lätta på kraven för utlåning till små och medelstora företag. För dessa företag är det i första hand intjäningsförmågan som ligger till grund för bankens bedömning och om Corona-krisen kraftigt förändrat intjäningsförmågan så hjälper inte en reducering av kapitalkravet.

Effekten av nya redovisningsregler

Den 1 januari 2018 övergick banker från IAS 39 till IFRS 9, där den kanske största förändringen är hur de rapporterar förväntade kreditförluster. Under IAS 39-reglerna fick banken endast ta upp en förväntad kreditförlust vid en faktisk händelse vilket i praktiken innebar att kund inte hade betalat sina räntor och/eller amorteringar på 90 dagar. IFRS 9 bygger på en trestegsmodell där Steg 1 är presterande, Steg 2 är underpresterande och Steg 3 är nedskrivna. Med IFRS 9 ska en del förluster reserveras redan från att ett lån ges (Steg 1) och vid en betydande förändring av kreditrisken (Steg 2) ska den förväntade kreditförlusten för hela lånets löptid reserveras. För en portfölj av lån inom ett visst segment görs också löpande ett makroekonomiskt scenario där olika parametrar såsom BNP, arbetslöshet, räntor etc. används för att uppskatta kreditrisken i en portfölj.

Det första som nu händer i samband med Corona-krisen är att bankerna snabbt måste se över sina makroekonomiska modeller, vilket innebär att reserveringarna med stor sannolikhet kommer att öka betydligt. Sannolikt är många banker i detta tidiga skede ganska försiktiga med att flytta över tillgångar i Steg 2 men på sikt kommer en del engagemang att behöva flyttas över till Steg 2 vilket får en stor inverkan på bankens reserveringar för kreditförluster. En ökning av saldot för reserveringar påverkar bankens resultat och därför är det troligt att bankerna kommer att rapportera större reserveringar och lägre resultat redan vid nästa rapporttillfälle.

Syftet med övergången till IFRS 9 var att avhjälpa den fördröjning i bankernas rapportering av kreditförluster som kom med IAS 39. Det är därför intressant att observera att Federal Reserve i USA har valt att ge bankerna anstånd med rapportering av reserveringar för kreditförluster. Man har i princip sagt att banker får se på sina engagemang som om Corona-krisen inte fanns, det vill säga, rapportera med utgångspunkt i engagemangets status före Corona. EBA har däremot tydligt kommunicerat att bankerna förväntas rapportera i enlighet med IFRS 9 vilket också kommer att ge en mer rättvisande bild av nuläget.

Reflektioner över genomförda åtgärder fram till 24 mars 2020

Omfattande åtgärder har redan satts in för att stävja de ekonomiska effekterna av Corona-krisen och skydda den finansiella stabiliteten, och fler åtgärder är sannolikt på väg. Hur kan då banker hjälpa företag och privatpersoner i denna svåra tid? Regeringens tillskott till Almi är ett viktigt bidrag då Almi inte har samma strikta förhållningssätt till utlåning som bankerna. Det betyder att Almi kan ta en del av ”topp-risken” vilket underlättar för banker att låna ut till mer till dessa företag.

Finansinspektionen har också kommunicerat att bankerna bör vara generösa med att tillåta undantag från amortering med hänsyn till Corona-relaterat inkomstbortfall. På kort sikt är detta en viktig åtgärd för enskilda hushåll.

Sveriges banksystem ligger långt framme vad det gäller digitalisering och majoriteten av alla bankärenden kan skötas online vilket underlättar för att hålla det finansiella systemet fungerande. Samtidigt kan det finnas utsatta grupper som inte har direkt tillgång till digital infrastruktur för att sköta sina bankärenden och här krävs särskilda åtgärder.

Med hänsyn till de börsnoterade bankernas agerande kring utdelning och bonus finns idag inget lagstiftat förbud. Däremot finns det en annan buffert inom Basel III regelverket som kallas kapitalkonserveringsbufferten. Denna innebär förenklat att om en bank närmar sig gränsvärdena för det regulatoriska kapitalkravet så kan det bli tal om att förbjuda utdelning och bonus. Det är dock förknippat med stora ryktesrisker att i dagens osäkra läge göra utdelningar och bonusutbetalningar som i sig kan medföra att bankerna väljer att begränsa dessa. Såväl Finansinspektionen som Finansministern har tydligt kommunicerat att de förväntar sig att bankerna skjuter upp sina utdelningar till dess att läget klarnat.

Vill du lära dig mer om banker och hur de fungerar?

Bankboken : hur banker fungerar, drivs och regleras av Viktor Elliot, Anna-Karin Stockenstrand, Rebecca Söderström

Kontakt

Viktor Elliot, e-post viktor.elliot@handels.gu.se, telefon 031-786 1483, mobil 070 3693 465
 

AV:

Artikeln publicerades först på: fek.handels.gu.se

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2018-01-09
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://hgu.gu.se/om_handelshogskolan/Nyheter/fulltext//corona-virusets-inverkan-pa-banksektorn.cid1680459
Utskriftsdatum: 2020-05-27